måndag, april 23, 2007

Måndagsfilosoferande

Jag är väldigt glad över mina nätvänner. Somliga av dem har jag pratat med i flera år. Det är en smula underligt egentligen, det där att läsa om någon annans liv utan att ens ha träffats. Samtidigt ger det en frihet i skrivandet som är helt fantastisk. Således var det en stor sak för mig när en av mina äldsta nätvänner för runt två år sedan bjöd in mig till ett alldeles särskilt ställe. Där återfann jag inte bara en hel del av de "vänner" jag tappat och saknat, vänner som kanske inte ens visste att jag fanns där, men vars funderingar hjälpt mig på ett eller annat sätt ändå. Där fann jag även min alldeles speciella Besökare, som numera är ett permanent inslag i mitt vardagliga liv. En vardagslux jag verkligen njuter av.

Detta alldeles speciella ställe, vår "hemliga trädgård", finns inte längre. En dag var porten borta och vi var ganska många som stirrade på den nu helt sprickfria muren och kände doften av alla blommor därinne. Ledsen, ja, det blev jag. Upprörd. Jag kan fortfarande sakna en del av det jag skrev där och som jag i min enfald inte säkerhetskopierade. Men samtidigt som jag kan sakna det har jag insett att jag inte längre behöver det. Jag har fortfarande ett behov av att uttrycka mig, av att bli sedd och hörd, men själva tryggheten i ett slutet sällskap behövs inte längre. Jag står på egna ben.

Jag har ingen aning om vilka som läser det som skrivs här, om det ens är någon. Men vet ni, det gör ingenting.

4 Comments:

Blogger deep|ed said...

Mmm... själv skrev jag om det här: deep|edition » RIP QS och har samlat alla artiklarna här: deep|edition » QS Revisited. Har du fler så maila mig gärna så fyller jag på listan

11:33 em  
Blogger Petra said...

Jag läser. Så klart! :-) Tänkte på dig bara häromdagen. Tänkte att du nog mår fasen så mycket bättre nu, än då, när jag bjöd in dig till "Hemma". *ler*

8:54 em  
Blogger Max said...

QS, mest ett gammalt minne för mig. Men tycker det är synd att det försvunnit.

10:02 em  
Blogger Ms Garbo said...

Mmm. Visst saknar vi, men människorna som bildade QS finns kvar...

Vi utvecklas och våra behov förändras, men nog sjutton läser jag vad du skriver :)

11:41 fm  

Skicka en kommentar

<< Home