Fågelbovägen 32
är titeln på Sara Kadefors senaste bok. Som kom ut för ganska längesedan, om sanningen ska fram. Men den fanns med i påsen jag tog hem från PocketShop häromsistens och nu har jag läst den. Drygt trehundrafemtio sidor obehag. Sånt där riktigt kryp-under-skinnet-obehag.
Boken handlar om Karin, en kvinna i 40-årsåldern som är framgångsrik läkare och något mindre framgångsrik förälder. En kvinna som behöver bekräftelse, och som hemskt gärna vill tro på bilden hon gör av sig själv som en god och räddande ängel. På den ideella mottagningen för illegala invandrare där hon arbetar träffar hon en ung kvinna från Moldavien. Denna kvinna tar hon hem för att göra henne till sitt lilla välgörenhetsprojekt, men det dröjer inte länge förrän hon har en illegal invandrare som svartarbetar som hushållerska i deras hem istället för en tacksam ny vän.
Karin är för mig genuint osympatisk. Historien berättas utifrån hennes perspektiv, och det dröjer inte särskilt länge innan man ser de första tecknen på att saker och ting inte står riktigt rätt till därinne.
Längst bak i boken finns det positiva citat ur recensioner. En av de journalister som citeras jämför Sara Kadefors med Kajsa Ingemarsson. Det är i mitt tycke att förolämpa Sara Kadefors. Nu har jag iofs bara läst "Den ryske vännen" av Ingemarsson, men det var i mitt tycke ungefär lika intressant som att tugga på papper, medan Kadefors anrättning smakar både mer och godare. Nej, för mig går de helt enkelt inte att jämföra. Varför inte? Ja, säg det. Det är något med språkbehandlingen...karaktärerna är dessutom både djupare och intresantare, och så är intrigen bra mycket mer spännande hos Kadefors.
För att avsluta i en positiv anda: läs "Fågelbovägen 32"! En heltigenom bra och intressant bok, som dessutom är tänkvärd. Det ni!
Boken handlar om Karin, en kvinna i 40-årsåldern som är framgångsrik läkare och något mindre framgångsrik förälder. En kvinna som behöver bekräftelse, och som hemskt gärna vill tro på bilden hon gör av sig själv som en god och räddande ängel. På den ideella mottagningen för illegala invandrare där hon arbetar träffar hon en ung kvinna från Moldavien. Denna kvinna tar hon hem för att göra henne till sitt lilla välgörenhetsprojekt, men det dröjer inte länge förrän hon har en illegal invandrare som svartarbetar som hushållerska i deras hem istället för en tacksam ny vän.
Karin är för mig genuint osympatisk. Historien berättas utifrån hennes perspektiv, och det dröjer inte särskilt länge innan man ser de första tecknen på att saker och ting inte står riktigt rätt till därinne.
Längst bak i boken finns det positiva citat ur recensioner. En av de journalister som citeras jämför Sara Kadefors med Kajsa Ingemarsson. Det är i mitt tycke att förolämpa Sara Kadefors. Nu har jag iofs bara läst "Den ryske vännen" av Ingemarsson, men det var i mitt tycke ungefär lika intressant som att tugga på papper, medan Kadefors anrättning smakar både mer och godare. Nej, för mig går de helt enkelt inte att jämföra. Varför inte? Ja, säg det. Det är något med språkbehandlingen...karaktärerna är dessutom både djupare och intresantare, och så är intrigen bra mycket mer spännande hos Kadefors.
För att avsluta i en positiv anda: läs "Fågelbovägen 32"! En heltigenom bra och intressant bok, som dessutom är tänkvärd. Det ni!
Etiketter: böcker
posted by älvan at 9:11 em
2 Comments:
Då ska jag undersöka den. Jag har brist på bra böcker, jag lyckas bara hitta böcker jag blir irriterad över, är det inte inbicilla personporträtt eller knorvliga intriger så är det pissiga översättningar...
*muttrar surt*
Ja, det kan vara lite knepigt, ibland hamnar man i någon sorts träsk när det gäller böcker, och då kan man behöva lite draghjälp ur det.
Om du inte behöver bok NU så kan du ju få låna mitt exemplar. Besökaren ska bara läsa det först.
Skicka en kommentar
<< Home