måndag, juni 08, 2009

Skepp ohoj!

Jaha, så var man ute ur garderoben då. Jag har avslöjat vilket parti jag röstade på i valet till EU-parlamentet. Och inte lite snällt och försiktigt, för familjen, nej, jag kastade mig ut och massakrerade dörren!

Nej, riktigt så allvarligt var det väl inte. Men det är en ganska fin liten historia om jag får säga det själv. Jag hade som vanligt på radion i morse kring tjugo över nio och det var en sällsynt korkad gubbe som fick inleda "Ring P1". Han sa en hel massa struntsaker och flera av dem fick mig att alldeles gå i taket. Så jag kastade mig på telefonen, och efter några påringningar kom jag till slut fram. Lagom till det att jag skulle gå på bussen ringde producenten upp och jag fick komma ut i etern (tur för mig att det är Tomas Tengby som är programledare den här veckan - Täppas hade jag aldrig klarat av!). Efter att så här i efterhand ha lyssnat på programmet (går att göra via hemsidan) tycker jag nog att jag skötte mig rätt bra. Jag var åtminstone inte pinsam. Och på det sättet fick ett stort gäng pensionärer, föräldralediga och sådana som jag veta att Älvan, hon röstade minsann på Piratpartiet! Nu var det ju inte det som var syftet med samtalet, men det var ju en liten sidoeffekt. Och när jag lade på och adrenalinet lagt sig lite började jag fundera på om det kanske var någon som hört det och som inte borde ha fått veta (som de jag skulle på anställningsintervju hos eller så). Sedan gjorde jag som andra mycket kloka människor har gjort före mig, och konstaterade att om man känner så, då behövs det verkligen ett parti som kämpar för ens medborgerliga fri- och rättigheter!

Det finns många som anser att Piratpartiet inte hör hemma i Bryssel. Det har kallats enfrågeparti och missnöjesparti och det finns till och med de som blandar ihop det med The Pirate Bay. Själv röstade jag på dem för att det är just ett sådant parti som behövs därnere. En vakthund som börjar skälla så snart det kommer integritetskränkande förslag. Ett parti som är öppet med att de kommer att rösta med partigruppen i alla frågor där de inte har en egen linje, istället för att gå ut med en linje för varje fråga och sedan inte hålla sig till den.

Jag tror att det finns en hel del som slentrianröstar på sitt vanliga parti i EU-valet. De har nog inte riktigt greppat att Stockholm och Bryssel är olika saker. Att politiker man kanske inte vill ha på hemmaplan kan passa utmärkt i parlamentet. Själv skulle jag till exempel ogärna rösta på MP i riksdagsvalet, trots att jag faktiskt tycker att miljöfrågor är mycket viktiga (och faktiskt valde mellan dem och PP i det här valet), eftersom det även är en röst på vänstern och sossarna. Och jag skulle på samma sätt inte få för mig att rösta på moderaterna i parlamentsvalet eftersom det även är en röst på de mer högerextrema europeiska konservativa partierna. Nu skulle jag väl iofs inte rösta på moderaterna annars heller, men det är ett illustrativt exempel...

Om ni vill veta vad jag sa i radio så får ni ladda hem och lyssna.

Etiketter: , , ,

torsdag, juni 04, 2009

Konstigt

Ju mindre pengar jag har, desto mer sugen är jag på att läsa om folk som shoppar. Gärna för extrema summor. Är inte det väldigt konstigt? Som student är det ju en ouppnåelig dröm att få gå ut på stan och låta bli att titta på prislappen. Faktum är att jag inte ens skulle behöva köpa "roliga" saker för att det skulle vara en dröm att få glömma prislapparna. Just nu skulle jag helst av allt vilja dra in på apoteket...

Om jag får jobb i sommar finns det en stor sak som jag ska spara till. Det är faktiskt inte bröllopet, även om jag gärna skulle vilja ha pengar att lägga i den kassan också, utan katten som jag tänker på just nu. Om jag fick sommarjobb skulle jag lägga undan pengar så att hon äntligen kan få gå till veterinären och bli av med all sin tandsten. Det vore en toppenbra present att ge henne nu när vi har haft sju år tillsammans. Dessutom gör det ju att vi kan får flera härliga år ihop hon och jag, med mindre risk för problem. Bara att söka på och hålla tummarna!

Etiketter: , ,

onsdag, juni 03, 2009

Stress

När närminnet försvinner för en liten älva, världen börjar kännas grå och meningslös trots sommarväder och grönska och sömnen kommer ännu oftare än vanligt, ja, då är det dags att vila upp sig. Efter bankett och tentor uppvisade jag samtliga symptom och därför har jag tagit det lugnt den här veckan. Eller åtminstone försökt. Efter två kvällar med bok i soffan känns det mycket bättre. Jobb- och framtidsångesten är inte lika påträngande och tålamodet är bra mycket bättre. Dock är saker och ting inte riktigt så bra att jag känner att fästmannen får tillräckligt stöd och hjälp med sina skuggor och spöken. Det känns viktigt att åtminstone försöka, för han är ju ett sådant fantastiskt stöd för mig och jag kan inte tänka mig hur jag skulle ha klarat mig utan honom. Jag hoppas verkligen att jag kan ge något tillbaka.

För övrigt har jag precis läst ut "Den femte systern" av Mårten Sandén. Jag ryckte åt mig den på biblioteket igår efter en anställningsintervju (inte som bibliotekspersonal dock). Den skulle förmodligen stå under barn/ungdom om den inte hade legat på ett bord för att locka till läsning. Tämligen simpel historia och rubricerad som skräck, men inte ett dugg läskig. "En skräckhistoria som inte liknar något annat du tidigare läst" står det på baksidan. En ren och skär lögn i mitt fall, för den liknar väldigt mycket som jag tidigare läst. En tämligen enkel, men rätt söt, historia. Och som vanligt undrar jag varför inte ondskan för en gångs skull kunde fått vinna.

Etiketter: , , , ,