onsdag, april 22, 2009

Koncentrationssvårigheter

I dräktvärlden talas det ofta om CADD - costuming ADD, vilket innebär att man inte kan koncentrera sig på en dräkt i taget, utan hela tiden startar nya projekt. Detta tillstånd kan vara både långvarigt och tillfälligt. Att jag råkar ut för detta titt som tätt är kanske inte så konstigt. Inspiration är en flyktig råvara och mycket är roligare att fantisera om än att faktiskt genomföra i verkligheten. Däremot känns det en smula oroande att jag även drabbas av det när det gäller pyssel i största allmänhet. Ena dagen vill jag sy, nästa vill jag sticka, dagen därpå vill jag bara virka/baka/rita eller göra något annat. Nu håller jag mig ganska strikt till textila tidsfördriv - mest för att det är där jag är duktigast och för att det är för den sortens aktiviteter jag har material hemma - och det ska jag nog vara tacksam för. En av de tristaste sakerna med att inte kunna hålla sig till en hobby är att man inte blir duktig på något särskilt. Bara lite sådär halvbra på mycket.

För närvarande har jag pågående projekt inom (bland annat) följande områden:

- Sömnad, förstås. Empirklänning med tillhörande underkläder, bliaut, jubelklänningen (som fortfarande inte är färdig!), fästmannens bröllopsväst...
- Stickning. Något jag tror kan bli en tröja någon gång. Eventuellt. Fast mest är det en ursäkt för att få sticka lite.
- Broderi. Det finns ett antal olika påbörjade projekt i olika lådor.
- Brickbandsvävning. Ett fint band, faktiskt. I växtfärgat garn.
- Heminredning. Tapeterna i sovrummet är rivna, nu ska det målas.

Och plötsligt är ingetdera lockande. Nu gäller det att se upp!

Etiketter: , ,

tisdag, april 21, 2009

Hur tänkte ni nu?

Jag har tagit mig igenom alla inläggen på Aftonbladets Fattigblogg (är sjuk och har inget bättre för mig). Den har fått utstå en hel del kritik men jag gillar den. Att testa att leva på socialbidrag en månad och att skriva om det har visat sig vara ett sätt att få folk att börja prata om saken och även att få de som tvingas leva på socialbidrag att berätta om hur det är. För även om det finns folk som "fuskar" och lever på socialbidrag en kortare tid för att de inte orkar annat, så är det ändå så att de flesta tvingas ta till det som en sista utväg för att överleva.

Det intressantaste med Fattigbloggen är dock inte inläggen i sig, utan kommentarerna. Jag har inte läst alla kommentarer, bara ett hundratal, men trots detta har jag stött på något som gör mig en smula förvånad. Det finns nämligen de som anser att socialbidragstagare inte ska klaga, utan tänka på de som verkligen har det svårt: studenterna!

Ursäkta, men hur tänkte ni nu? En student som tar fullt bidrag och fullt lån får i dagsläget 7820 kronor per månad. Har man dessutom haft en viss inkomst tidigare och har fyllt tjugofem finns möjligheten att ta ett tilläggslån. Studenter med barn får tillägg beräknat på antalet hemmaboende barn under en viss ålder. Dessutom finns möjligheten att arbeta extra. Som student på en teknisk utbildning vet jag att långt ifrån alla kan arbeta extra utan att det går ut över studierna men det finns åtminstone en teoretisk möjlighet att tjäna upp till drygt nittiotusen kronor om året utan att förlora studiemedel.

Ingenting av detta gäller för socialbidragstagare. Vad många också glömmer är att studielånet utbetalas med en bestämd summa varje månad, medan socialbidragets storlek beror på hyra, räkningar mm. Att byta till ett billigare boende gör alltså ingen större skillnad för den med socialbidrag, förutsatt att hyran för det dyrare boendet räknas som skälig (och därmed i sin helhet betalas av socialen). Som student däremot kan en sådan förändring göra stor skillnad.

Överlag tycker jag att det klagas alldeles för mycket på CSN och det studiemedelssystem vi har i Sverige. Visst skulle några hundralappar extra i månaden vara välkomna, men det är långt ifrån så illa som en del vill få det till om man betänker fribeloppets storlek och möjligheter till bl.a. bostadsbidrag. Som student kan du dessutom äga en bostadsrätt, ha pengar på banken och aktiekapital utan att det påverkar studielånet. Försök göra det om du måste leva på soc!

Etiketter: ,

torsdag, april 16, 2009

Älvan och maten

En sak som blir väldigt konstig om man sover som jag är mathållningen. Om jag inte behöver vara i skolan förrän till lunch sover jag gärna länge på morgonen. Det innebär sen frukost och då hinner/orkar jag sällan äta lunch innan det är dags att gå hemifrån. Det blir lätt mystiska mellanmål eller ingen mat alls då.

När jag kommer hem från skolan är jag ofta trött och sätter mig gärna i soffan med katten, en bok och en kopp te. Sedan somnar jag och sover ofta runt tre timmar. Kommer jag hem vid sex lagar jag mat direkt, men kommer jag hem vid halv fyra-fyra, som idag, händer det ofta att det inte blir middag förrän vid åtta-nio. Det finns flera anledningar till att det inte är särskilt lyckat. Till exempel hävdar fästmannen att jag sover mindre när jag får ordentligt med mat på fasta tider. Snacka om ond cirkel!

Dessutom har jag svårt att gå och lägga mig precis efter middagen och därför sitter jag ofta uppe lite längre de kvällar då detta händer. Och då kommer jag ju i säng senare, blir ännu tröttare nästa dag och så är det kört igen!

Kan ingen ge mig en diagnos, så att jag vet vad jag ska kalla detta handikapp. Då skulle jag åtminstone kunna förbanna det ordentligt.

Etiketter: ,

måndag, april 13, 2009

Sena funderingar

Klockan är strax efter tio och då slår plötsligt den stora verksamhetslusten in. Fötterna gnids rastlöst mot varandra under soffbordet, på det där sättet som min pappas, farbrors och brors fötter gör. Tankarna far runt i huvudet och det kliar i fingrarna.

Så här är det ofta. Mitt i natten kan jag få idéer och infall som sällan kommer under dagtid. Det är som om min hjärna egentligen inte riktigt vaknar förrän det är dags att gå och lägga sig - om man ska följa samhällets normer vill säga. Är jag ledig vänder jag på dygnet; sover till tolv, segar till fem, är effektiv fram till klockan två. I tystnaden får jag saker gjorda. Dräkter blir sydda, kakor bakade, texter skrivna. Korsord lösta.

Jag pratade med fästmannen om det där med kreativitet idag. Han sitter fast i musikskapandet och den stora tröstlösheten strömmade in i mitt öra från Jämtland via telefonen. Han har inte hittat "sin tid" då kreativiteten rinner till och man får saker ur händerna.

Varför är det så här? Är det så att jag får mina idéer sent på kvällarna för att det då är riskfritt, för att jag oftast inte har möjlighet att agera och göra något åt dem? Oftast gör jag ju ingenting utan går och lägger mig istället.

Etiketter: , , ,