söndag, april 29, 2007

Balkonglåda



Förra lördagen ägnades åt att leta rätt på en balkonglåda. Det var lättare sagt än gjort eftersom jag var ute efter en låda som var stor nog att stå längs med ena kortsidan på balkongen (vår balkong mäter 1,8x7 m). Efter att ha tittat på Rusta, Coop Bygg och Trädgård, Plantagen och på brädgården hamnade vi till slut på Granngården. Där fanns det inte heller några stora lådor, men de hade någonting som kallas för pallkrage, som är en kant man kan sätta fast på en europapall. Efter en del klurande och krånglande kom vi ut därifrån med ett stycke europapall med tillhörande masonitbotten, två uppsättningar pallkragar, tjocka blå sopsäckar och en burk träolja med tillhörande pensel. Allt detta fraktades med möda och stort besvär uppför de fyra trapporna och ut på balkongen tillsammans med de små gröna plantor vi införskaffat på Plantagen.

Söndagen och torsdagskvällen ägnades åt att olja in alla träbitar som skulle bli balkonglåda.

Igår kom så den stora dagen. Att sätta ihop själva lådan var inget större problem. Att fodra den med sönderklippta blåa sopsäckar var lite krångligare. Och 250 liter jord var ungefär 50 liter för lite... samtidigt är det kanske bra med en liten kant kvar så att ingen jord trillar ut och det finns utrymme för täckmaterial inför vintern.

Det roligaste var förstås att få plantera. Förmodligen kommer jag att behöva stuva om i lådan så småningom - rabarbern kommer nog att ta över lite väl mycket och skugga de lägre växterna - men det är sådant man får räkna med. Här är en bild på "underverket":



Ni får ursäkta det konstiga ljuset, vid det laget var det eftermiddag och solen sken rakt på själva lådan. Medsols från övre vänstra hörnet har vi: Clematis (en röd sort, tror att den hette "Cardinal Rouge" eller ngt. liknande), malört (Besökarens val "Det kan man ju ha i sprit"), rabarber, citrontimjan, gulbladig oregano och pepparmynta. Jag pillade ned några dill- och persiljefrön också och när risken för nattfrost garanterat är över kommer jag att så indiankrasse i framkanten på lådan så att den kan välla fram över kanten.

När vi kom hem med lådan insåg jag förresten varför vi haft så stora problem med att hitta en prefabricerad låda. Den är nämligen nästan lika stor som en vanlig balkong.

måndag, april 23, 2007

Måndagsfilosoferande

Jag är väldigt glad över mina nätvänner. Somliga av dem har jag pratat med i flera år. Det är en smula underligt egentligen, det där att läsa om någon annans liv utan att ens ha träffats. Samtidigt ger det en frihet i skrivandet som är helt fantastisk. Således var det en stor sak för mig när en av mina äldsta nätvänner för runt två år sedan bjöd in mig till ett alldeles särskilt ställe. Där återfann jag inte bara en hel del av de "vänner" jag tappat och saknat, vänner som kanske inte ens visste att jag fanns där, men vars funderingar hjälpt mig på ett eller annat sätt ändå. Där fann jag även min alldeles speciella Besökare, som numera är ett permanent inslag i mitt vardagliga liv. En vardagslux jag verkligen njuter av.

Detta alldeles speciella ställe, vår "hemliga trädgård", finns inte längre. En dag var porten borta och vi var ganska många som stirrade på den nu helt sprickfria muren och kände doften av alla blommor därinne. Ledsen, ja, det blev jag. Upprörd. Jag kan fortfarande sakna en del av det jag skrev där och som jag i min enfald inte säkerhetskopierade. Men samtidigt som jag kan sakna det har jag insett att jag inte längre behöver det. Jag har fortfarande ett behov av att uttrycka mig, av att bli sedd och hörd, men själva tryggheten i ett slutet sällskap behövs inte längre. Jag står på egna ben.

Jag har ingen aning om vilka som läser det som skrivs här, om det ens är någon. Men vet ni, det gör ingenting.

söndag, april 22, 2007

Det var det

Idag har jag varit hos hästen för sista gången. Det kändes inte ens vemodigt, det var faktiskt bara skönt. Det blev ju inte riktigt som jag tänkt mig, det där hästeriet, och jag har för längesedan beslutat mig för att såga bort alla de där grenarna som tar och tar och inte ger någonting tillbaka. Hästeriet var något jag började med för min egen skull, men som jag på slutet gjorde mest för att jag kände någon slags skyldighet gentemot hästägaren. Det är ju helt fel anledning att göra något (sett ur min synvinkel, vad hon tycker vet jag inte), alltså slutade jag. Jag håller nämligen på att forma mitt liv som jag vill ha det.

Nu har jag vilda planer på vad jag ska fylla all denna fritid med, men den trista verkligheten är att det mesta av tiden kommer att ätas upp av pluggande.

fredag, april 06, 2007

Potsdamer Platz

ICQ

Hur kommer det sig att jag alltid får minst ett konstigt meddelande från någon utländsk människa som vill att jag ska surfa porr/visa mig naken/chatta porr med honom(henne) så fort jag startar min ICQ? Det kanske inte räcker med att ta bort könstillhörigheten, jag kanske måste ta bort mitt mycket omanliga förnamn också. Besökaren har minsann aldrig det här problemet.